Olika sorters lera

Alla kan skapa i lera! Ta en klump mjuk lera och känn efter hur den känns mot dina händer. Släpp loss fantasin och låt kreativiteten du har inom dig få utlopp när du formar leran till ett unikt föremål. Med vilken lera ska man börja? Cernitlera fungerar bra för dig som håller till hemma med din hobby och om du vill göra mindre alster med små detaljer. Du härdar föremålet i vanlig ugn eller i kokande vatten, då får leran en hård porslinsliknande yta. Det finns ett mycket stort urval av färger och bara fantasin sätter gränser för vad du kan åstadkomma.

Hobby eller yrke

Har du en dröm att göra din hobby till ditt yrke? Innan du köper in all utrustning som behövs är det bra att prova på drejning och andra tekniker vid ett krukmakeri. Ett nytt krukmakerihar öppnat i Karlskoga och där liksom vid många andra kan man få prova på eller gå kurser. Där har man tillgång till brännugnar och det som behövs för att glasera keramik. Det är stor skillnad på att arbeta med professionella verktyg och utrustning jämfört med att sitta med en lerklump hemma. Dessutom används andra typer av leror när föremålen ska brännas jämfört de lufttorkande som man kan använda i hemmet för hobbybruk.

Känn efter vilken lera som passar dig

Vilken lera ska jag köpa? När det gäller lera som ska brännas får man känna efter vilken man tycker är skönast att jobba med. Till lergods och stengods kan man använda samma lera, det är bränningstemperaturen som gör skillnaden. En del leror passar dock bättre till lergods eftersom de inte ska brännas i så hög temperatur som stengodsföremål. Många tycker att porslinsleran – som är dubbelt så dyr som de andra lerorna – är svårare att jobba med. Dessutom spricker den ganska lätt när den torkar. Däremot får ett föremål i porslinslera en fin transparens och färgerna i glasyren blir klarare. Till föremål i tekniken raku väljer man vilken lera man vill, även här är det bränningstekniken som skiljer.

Kända keramiker

Att skapa sig ett namn inom keramik och konsthantverk är inte det lättaste och det har genom tiderna funnits många skickliga keramiker som vi inte vet namnet på idag. Tänk på alla fynd i keramik som har gjorts vid utgrävningar i både Egypten och Grekland. Några namn har dock etsat sig fast i historian och här ska ni få bekanta er med några, både idag levande konstnärer och formgivare inom keramik men också några vars namn lever vidare genom deras bevarade objekt som ibland kan ses på museer och utställningar.

Världens mest kände

Att idag överleva ekonomiskt som konstnär är mycket svårt. keramikern Elina Sorainen fick konststipendium och hon har även tidigare fått olika utmärkelser. Detta tyder på flit och målmedvetenhet, vilket är mycket viktigt om man vill fungera som självständig keramiker. Att få tilldelat ett stipendium kan ge konstnärer som ännu inte lyckats försörja sig på konsten en frihet att koncentrera sig på sin kreativitet. Lisa Larsson har nog de flesta hört talas om. Hon är känd för sina populära serier av figurer som Larssons ungar och ABC-kvinnor. Hennes serie adventsungar med tärna, tomte, lucia och stjärngosse som började tillverka 1979 produceras än idag.

Några kända namn

Den japanske keramikern Hamada Shöji räknas till världens mest kände. Han levde 1894-1978 och 1955 fick han den japanska hederstiteln ”levande nationalskatt”. Han räknas som folkkonströrelsens pionjär och vissa av hans verk finns på Östasiatiska museet och en del köptes av NK på 1950-talet. Mia E Göransson är en keramiker som tillverkar spännande, abstrakta naturföremål. Hennes alster lämnar ingen oberörd. Antingen älskar man dem eller också vill man helst inte titta åt dem. Hennes ateljé finner man i Gustavsberg. Stefan Andersson är en ung keramiker som har varit med på många utställningar. Han ser utmaningar i bruksföremål och hans drejade och vedeldade föremål har redan väckt intresse utomlands.

Kurs i krukmakeri

Kanske är du van att arbeta med lera? Eller så var enda gången du provade på att dreja en skål när du gick i högstadiet? Det är kanske inte alltför vanligt idag att syssla med skapandet av keramik. Kanske är det en av de kunskaper som behöver återupplivas igen? Det är många hantverk som verkar tyna bort mer och mer allt eftersom de äldre generationerna passerar och de nya träder in. Tack och lov så finns det människor som fortfarande utövar och lär ut konsten i drejning och krukmakeri. Så än finns det möjlighet att lära sig detta hantverk. För det är ju något speciellt med att kunna skapa något praktiskt med sina egna händer.

Ett antikt hantverk som används än idag

Clay_potteryDet är oerhört svårt att kunna fastställa när keramiken uppstod. Man har hittat olika fynd på keramik från upp till 8000 år före vår tideräkning. Detta var på platser som Afrika och Asien. Själva ordet “keramik” kommer från det grekiska ordet “keramos”, vilket helt enkelt betyder “krukmakarlera”. Den teknik som används för att formge lera till runda föremål så som skålar, vaser, muggar, tallrikar och krukor kallas för “drejning”. När man drejar så använder man helt enkelt en lerklump som man har placerat på en så kallad drejskiva. Denna skiva roterar, och du formger leran genom att trycka med dina fingrar och händer. Runt sekelskiftet i Skåne så var Sjöbo en av länets viktigaste krukmakarorter. Här fanns Elfstrands Krukmakeri, och som idag är ett arbetslivsmuseum. Krukmakeriet är så gott som intakt, vilket ger oss möjlighet att uppleva ” praktisk konst på elfstrands” från en tid då krukmakeri hade en större betydelse än idag. Kanske har detta museum väckt intresse hos en del besökare genom åren?

Konsten att skapa keramik

Krukmakeri må vara ett antikt hantverk, men vi har än idag möjlighet att lära oss att skapa med lera. Vare sig det är praktiska föremål, som du planerar att använda i din vardag, eller keramikkonst, så är det något speciellt med att kunna skapa något med dina egna händer. I och med att det är ett antikt hantverk så är utövandet av krukmakeri som att knyta an till våra förfäder och alla de krukmakare som utförde detta långt före oss. Idag finns det en hel del olika keramik- och krukmakarkurser runtom i Sverige. Det är vanligast att hitta kurser på folkhögkolor. Olika folkhögskolor erbjuder olika kurser, så det finns verkligen valmöjligheter beroende på var ditt intresse ligger. Genom att gå en kurs så har du inte bara möjlighet att lära dig detta hantverk. Du får även möjlighet att träffa andra människor som har samma intresse som du, och kan knyta an till andra via detta konsthantverk.

Stoke-on-Trent: The Potteries

Stoke-on-Trent är en stad i England, som där är vida känd under smeknamnet The Potteries, det vill säga Krukmakerierna. Anledningen till att staden har blivit så förknippad med krukmakerier att den till och med har fått ett inofficiellt namn efter dem (även stadens största fotbollsklubb har samma namn) är att Stoke-on-Trent har en mycket stor krukmakarindustri. Faktiskt var Stoke-on-Trent en av de första industriella städerna i modern tid. Redan år 1785 hade man i staden 200 krukmakerier, som tillsammans anställde 20 000 arbetare.

Uppbyggnaden av denna stora industri började dock redan under 1600-talet, och ända sedan dess har Stoke-on-Trent förknippats med just krukmakerier och krukmakarindustrin. Ett flertal kända krukmakerier grundades i staden, och har sin bas där än idag, till exempel Royal Doulton, Dudson Ltd, Spode, Wedgwood, Minton och Baker & Co. Anledningen till att denna industri frodades så i just denna stad var för att rätt förutsättningar fanns. Det fanns till exempel ett överflöd av den typ av lera som passade för att tillverka krukor, och det fanns ett överflöd av kol för att bränna lergodset. Det var detta som tillät den tidiga utvecklingen av den lokala krukmakarindustrin i staden, även om den till en början var begränsad. När kanalen Trent and Mersey stod klar år 1777 möjliggjorde det import av porslinslera från Cornwall, liksom av andra material, vilket gjorde att man kunde utöka produktionen och börja tillverka benporslin och flintgods.Dudson_Ware

Andra ledande krukmakare i Europa ledde fortfarande stort över Stoke-on-Trent när det gällde att skapa högkvalitativa och konstnärligt utformade produkter, men genom metodiska och detaljerade efterforskningar kunde industrin i ”The Potteries” under många års tid värna om utvecklingen av den konstnärliga talangen i det lokala samhället.

Om du själv är intresserad av lergods och porslin, och skulle vilja göra en resa till Stoke-on-Trent för att personligen besöka ett krukmakeri och uppleva tillverkningsprocessen, kan det vara bra att ha med sig lite extra kontanter för att kunna köpa lergods på plats. Ett sätt att tjäna in lite extra pengar kan vara att spela på casino online, vilket man bland annat kan göra på Casinosidan. Så länge man gör det med måtta, eftersom man också kan förlora pengar, kan det vara ett roligt sätt att få ihop extra respengar.

Höganäs Keramik

Höganäs Keramik grundades 1909 i just Höganäs. Företaget har sitt ursprung i det äldre företaget Höganäs Stenkolsverk, som har en historia som sträcker sig tillbaka till 1700-talet. Den främsta industrin i Höganäs var på den tiden inte lergods, utan kol. Ett gruvsamhälle växte upp runt stenkolsverket, där man bröt kol av relativt dålig kvalitet. På grund av detta blev kolbrytningen aldrig riktigt lönsam. För att lösa de ekonomiska problemen bad kolverket om ekonomiska bidrag från staten år 1823. Staten krävde i utbyte mot dessa bidrag att man också skulle börja ta tillvara på den lera som fanns på orten, för att kunna vända lönsamheten. År 1825 grundade man därför även ett tegelbruk på platsen, där man skulle tillverka ugns- och murtegel.250px-Hoganas_2008c

Det dröjde dock endast fem år efter starten av tegelbruket innan man också började tillverka bruksföremål, först blyglaserade och senare saltglaserade. År 1856 anställde man till bruket den förste modellören som var konstnärligt utbildad, Ferdinand Ring. Han skulle följas av drejare, glasyrmästare och andra konstnärliga specialister, människor som ligger bakom Höganäskeramikens ikoniska status idag. Detta bevisar hur viktigt det är att ha rätt kompetens, oavsett vad man företar sig i livet. Om man till exempel vill spela på casino online måste man först lära sig allt som går om de olika spelformerna. Det kan man göra på Casinoakademin.se.

Två av de konstnärliga specialister som anställdes vid bruket var Johannes Olofsson och Sigfrid Johansson. De lämnade Höganäs Stenkolsverk under storstrejken 1909, och tillsammans med drejaren Karl Andersson bildade de företaget Andersson & Johanssons Lergodsfabrik. Från början hade företaget en blygsam produktion av hushållskärl, men skapade snart även vaser och terrakottafigurer. Det lilla företagets varor började bli namnkunniga under 1930-talet, då Anderssons och Sigfridssons söner reste runt och sålde produkterna. De fick bland annat Nordiska kompaniet, PUB och Svenskt Tenn som kunder. I och med detta kunde företaget också expandera, och man flyttade in i nya lokaler som var dubbelt så stora på 1940-talet.

År 1956 köpte Andersson & Johansson upp ett företag vid namn Höganäs Keramik, och från och med då använde sig företaget enbart av det namnet. I början av 2000-talet köptes företaget av Iittala, och i och med det avslutades all produktion i fabriken i Höganäs, eftersom produktionen flyttades till Kina.

Berömda konstverk i keramik

Keramik är en konstform som har många trogna anhängare. Det är inte bara i Sverige som vi gillar att dreja lera och bränna den för att skapa vackra och praktiska konstverk. Runt om i världen finns det bevis på att keramik är något som faller både konstkännare och den bredare allmänheten i smaken. Att det finns ett stort intresse för att äga keramiska konstverk behöver man inte gå längre än till en konsthandlare för att inse. Men de riktigt stora lerbaserade konstverken hittar man inte i privata gallerior. De har istället blivit nationalklenoder och omtalas i samma mening som de största målningarna eller skulpturerna.

 

Ett exempel på det är terrakottaarmén i Kina. De består av otroliga 8 000 lerfigurer i full skala som föreställer militärer av olika slag. De finns belägna utanför staden Xi’an i centrala Kina, och de har blivit ett enormt populärt resmål för turister som kommer för att betrakta precisionen och detaljrikedomen hos figurerna. De grävdes upp av arkeologer 1974 och har kallats för århundradets största fynd. När forskarna hittade de första keramikskärvorna insåg de snabbt att de var något stort på spåren. De kunde dock inte i sina vildaste fantasier förvänta sig ett fynd av denna omfattning. Som konstverk i lera betraktat är terrakottaarmén oöverträffat världen runt.Berömda konstverk i keramik 2

 

Det innebär dock inte att andra konstverk i samma kategori skulle sakna skönhet eller charm. Tvärtom har terrakottaarméns fascinerande utseende fått många att söka sig vidare till andra keramiska föremål. Ett av de vanligaste historiska keramikobjekten som ofta ställs ut i muséer är vaser, krukor och kärl från gamla tider (http://en.wikipedia.org/wiki/Ceramic_art). Redan på antiken var det vanligt att dreja kärl som finns bevarade in i våra dagar. De är förstås eftertraktade föremål både för historiker och konstsamlare, som ser stora värden i keramikkonsten.

 

I Sverige finns många av föremålen i den keramiska konsthistorien samlad på Höganäs Museum och Konsthall i Skåne. Där har det alltsedan 1925 pågått utställningar om keramik från förra seklet ända in i nutid, och besökare fortsätter att strömma dit för att ta del av de senaste konstutställningarna. Där finns det också modernare konst som skapar intressant kontrast. Fusionen mellan antik keramik med dagens teknik som mobiltelefoner och AAA-batteri kan vara uppslag för morgondagens konstnärer.

En spännande tillverkningsprocess

Lera är ett mycket intressant material som går att göra mycket med. I många tusen år har man skapat både krukor och fat med hjälp av lera. Det finns olika tillverkningssätt när det gäller keramik och ler- och stengods och dessa ska vi gå in på lite djupare.

 

Hur man drejar
En av de allra vanligaste metoderna för att skapa föremål i lera är att dreja. När man drejar behöver man en så kallad drejskiva, det är ett bord med en roterande platta på. Ofta så sköter man roteringen av plattan med hjälp av foten. Man pumpar liksom på en pedal och då snurrar plattan. Om man är högerhänt så brukar drejplattan snurra motsols, man får då lättare att stadga upp leran med hjälp av sin högerhand.En spännande tillverkningsprocess 1

 

Man lägger upp en lagom mängd lera, centrerat på den snurrande plattan. När man sedan pumpar igång plattan och den snurrar så kan man börja forma leran. Oftast så gör man en ihålning och börjar sedan dra upp väggar. Det är den enklaste formen att börja med, en cylinder. Det är viktigt att man under drejningen har ett jämt tryck både på in- och utsidan av sitt lerkärl. Om man inte trycker lika hårt så riskerar föremålet att bli ojämnt. Det finns flera keramik- och drejningskurser för den som är intresserad.

 

Olika former
De vanligaste formerna man skapar när man drejar är runda och mjuka. Detta är på grund av att man arbetar med en snurrande platta, men det går faktiskt att göra kantiga former också. Det gör man genom att stanna plattan. När leran står still kan man börja trycka ut och dra i leran så att den blir fyrkantig eller får en annan form än rund. Det kan ibland vara svårt att lyckas göra större ting, såsom stora krukor eller andra stora kärl. Det enklaste brukar vara att tillverka sin kruka i flera delar. Leran går nämligen sönder lätt när den är i sitt blöta och mjuka tillstånd. Man kan exempelvis dreja den nedre delen till krukan först och sedan göra en till del som man sedan limmar fast med hjälp av slicker, vilket är en blandning av lera och vatten.

Lera – en affärsidé

Lera har använts i många tusen år och över hela världen. Det är inte svårt att lista ut att lera var omtyckt då och att det används än idag. Förr använde man lera och keramik för att förvara bland annat mat och vatten. Än idag används det huvudsakligen till samma sak fast i form av till exempel vackra serviser och tallrikar istället för kärl. Keramik finns det flera olika variationer på. Det finns till exempel ler- och stengods, men även porslin.

 

Omtyckt då och nu
För mer än 3 000 år sedan skapade man funktionella fat och krukor som man sedan kunde förvara sin mat i. Trots att vi lever i en väldigt annorlunda tid nu så är lera och keramik fortfarande mycket omtyckt. Det är faktiskt inte så konstigt, lera är ett väldigt mångsidigt material som man kan använda till mycket. Beroende på hur man formar den så kan leran bli allt från koppar och tekannor till krukor. För att få till olika stilar och utseenden på keramiken så använder man sig av glaseringstekniker och olika färger.Lera – en affärsidé 1

 

Krukmakeri har alltid varit en stor och lönsam bransch både för stora företag och mindre privata företag. För längesedan hade man inte samma typer av tjänster som vi har idag, exempelvis redovisningsföretag som kunde sköta bokföringen åt företagen. Idag finns det olika företag som exempelvis Fakturino som jämför factoring och på så sätt förenklar arbetet för de individuella företagen.

 

Porslinet – en väldigt populär keramik
Förutom ler- och stengods så finns det ytterligare en känd keramik, nämligen porslin. Porslinet kom till Europa med hjälp av Marco Polo, han hade funnit det på en av hans resor. Porslinet görs på ett lite annat sätt än övrig keramik då man nämligen har i ett ämne som heter kaolin. Man bränner även porslinet i en väldigt hög temperatur och detta gör att porslinet blir extremt kompakt. Porslinet glaseras sedan genom en hög bränningstemperatur.

 

Porslinet upptäcktes i Kina och det är därför det på engelska ofta kallas för just China. Man använder porslin till vackra serviser, prydnader, porslinsdockor och mycket mer. Ofta målas det med olika mönster. Förr var det även vanligt att pryda porslinsserviser med guld.

Krukmakeri – en gammal konst

Redan i antikens Grekland drejade man olika föremål, man bröt sin lera i närheten av sin fabrik och skapade sedan vackra skålar, vaser och flaskor. Trots att krukmakeri är en gammal konst som använts i många tusen år är det fortfarande mycket populärt att dreja och använda sig av keramik. Det är ett smart tillverkningssätt som användes redan i det gamla Egypten för mer än 3 000 år sedan.

 

Keramik och krukmakeri
Att använda sig av lera när man tillverkar krukor kallas för krukmakeri. Man behöver dock inte bara göra krukor för att vara kallad en krukmakare, krukmakare gör nämligen även fat och andra föremål. En krukmakare använder sig av en så kallad drejskiva. En drejskiva är ett bord med en snurrande platta. Man lägger sin lera på plattan och snurrar den sedan och på så sätt kan man forma sin lera. Dessa skivor har man funnit i det gamla Egypten och de har visat sig vara över 3 000 år gamla. Drejskivor finns med en manuell funktion då man trampar med foten så att plattan snurrar, men det finns även maskinstyrda drejskivor. Ett av de vanligaste sätten att göra krukor på är att forma lerkorvar och sedan överlappar korvarna med varandra.Krukmakeri – en gammal konst 1

 

Skapa vackra föremål
När föremålet väl är format av leran ska den torka och detta kan ta några dagar. Nästa steg i processen är att bränna leran. När man bränner lera så bildas det ett helt nytt material nämligen keramik. Det finns olika sorters keramik, lergods och stengods. När man bränner leran i 1 000 grader får man lergods, men om man istället ökar värmen till 1 250 grader så bildas det stengods. Efter att bränningen är färdig och har svalnat så kan man antingen lacka sitt föremål, det kallas för glasering, eller låta den ha sin mer matta yta. Många väljer såklart även att måla sina ler- och stengods i någon färg. När man glaserar sitt ler- eller stengods så innebär det i korta drag att man hettar upp föremålet till extrema temperaturer. Detta resulterar i att de små stenkornen som finns inuti leran liksom förglasas. Detta bildar då en glansig yta som så många uppskattar. I dagens samhälle är porslin, stengods och keramik en trend så passa på att ta del av den. Trenden är här för att stanna.